Okunniga politiker ?

Jag har under några veckor lyssnat på de anklagelser som de borgerliga partierna riktat mot Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), där man bland annat har kallat generaldirektören Bo Bylund för en socialdemokratisk valarbetare och anklagat honom för att ha levererar alldeles för positiva prognoser. De borgerliga ledarna anklagar Arbetsmarknadsstyrelsen för att de manupulerar statistiken.

Jag hade förmånen att lyssna på Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Lars Leijonborg och Göran Hägglund när de talade i Wadköping i Örebro den 9 augusti. Det mesta gick ut på att socialdemokraterna hade styrt landet fel, och allt var fel. Men nu fanns de som ett alternativ som alla kunde rösta på. Det var fel på Arbetsförmedlingen, det var fel på AMS, det var fel på regeringen, det var fel på Sverige. Allt var fel, och allt vad Göran Persson gjorde var fel.

Nu skall jag deklarera att jag själv inte är socialdemokrat, utan sympatiserar med ett av de borgerliga partierna, men när jag stod där och lyssnade på min partiledare, så kände jag olust.

Jag älskar Sverige. Jag älskar mitt land, mina landsmän, mitt språk, ja allt som har med Sverige att göra. Och visst, allt funkar inte optimalt i Sverige, men det är ett paradis jämfört med många andra länder.

Men där står Göran Hägglund och pratar om att svenskarna har köpt grisen i säcken och syftar på Göran Perssons regering. Maud Olofsson domterar att det är socialdemokraternas fel att arbetslösheten är hög. Lars Leijonborg berättar att hans besök i Kina har gett honom massor av idéer om hur det svenska samhället skall förändras ???. Och Fredrik Reinfeldt pratar lågmält om att han skall sänka skatterna, så att det ska löna sig att arbeta istället för att leva på bidrag.

Tro mig jag är rädd! Rädd för vad som skall komma.
Jag är en av de som Fredrik Reinfeldt talar om. Jag lever på bidrag (A-kassan). Och jag blir inte tryggare av att höra Maud Olofssons lösning till flera jobb (sänkta arbetsgivaravgifter och rättslöshet för arbetslösa ungdomar). Och vad har Leijonborg fått för idéer i Kina? Att familjen skall betala för kulan som används vid avrättning av långtidsarbetslösa?

Efter att ha hört på våra kära politiker och då främst Maud Olofsson som inte ens förstår att det är regeringen som bestämmer och beställer åtgärder. Att det är regeringen som talar om hur många arbetslösa som ska placeras i vilka program.

Om det är någon som borde känna till detta bland de borgerliga partiledarna, så är det Maud Olofsson då hon var sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet då regeringen Bildt beställde hysteriskt många platser i "pysselsättningsprogram" våren 1994.

Är våra politiker verkligen så okunniga? Hur i hela friden har de lyckats nästla sig fram till ledande positioner utan att någon människa har reagerat? Tror politiker att vi medborgare tror på deras fantasispöken, då de påstår att vi har köpt grisen i säcken?

Det där nya partiet med Linda Rosing är nog kanske inte så dumt i alla fall, vad tror ni ?