Arbetslöshet

Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur många (inom ett område) som saknar arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest.

I vissa länder finns olika typer av stöd för den som är arbetslös. I Sverige kallas det bidraget arbetslöshetsersättning (A-kassa) och är inkomstbeprövat. I andra länder saknas sådana stöd, och den som är arbetslös kan tvingas till låglönejobb, eller i förlängningen till hemlöshet.

Typer av arbetslöshet

Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom betydelsen och därför statistiken varierar från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda:

• Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete.

• Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete.

• Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder.

Den totala arbetslösheten kan delas in i:

• Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget

• Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller fack sätter för höga reallöner eller minimilöner

• Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och att människor inte alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper.

• Strukturell arbetslöshet - Vissa yrken försvinner antigen genom att de blir ålderdomliga eller flytt av företag utomlands och därmed blir förvärvsarbetarens kunskaper ej mer efterfrågade.

SCB har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bl a med hjälp av den månatliga arbetskraftsundersökningen (AKU). SCBs beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 ovan, genom att jämföra antalet personer anmälda på arbetsförmedlingen som arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt SCB befinner sig i yrkesverksam ålder. Vid sidan av dessa finns även personer inskrivna i olika arbetsmarknadsprogram. Många menar att även dessa är att betrakta som arbetslösa, eftersom de saknar ett "riktigt" arbete. Skillnaden mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet ligger i huruvida man räknar de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. I Sverige hänförs dessa till gruppen utanför arbetskraften och räknas därmed inte som arbetslösa.

Källa: Wikipedia